Sista kurskvällen!

Nu är den slut, kursen i thaimatlagning. Duktig lärare, trevliga kurskompisar, jättegoda middagar och sist men inte minst, en massa ny kunskap.

Jag hoppas på fint väder de närmaste dagarna då vi åker till fjälls imorgon eftermiddag och kanske får jag tillfälle att prova min nya kokkonst på murukahällen i samband med någon utflykt.

Då blev det affär trots allt!

Det har funnits en tanke, särskilt när jag skaffade windows 7 och tänkte att nu ska det bli ordning och reda på min laptop. Tyvärr är den knökfull och det utrymme som behövs för att installera det nya operativsystemet visar sig vara omöjligt att frigöra. Kanske är det mina bilder som tar plats. Men som ett förflutet som pressfotograf under många år så vill man inte göra avkall på bildernas kvalitet.

Idag blev det beslutar att en ny laptop med 350 gb hårdisk och 3 gb internminne skulle inhandlas. Det blir min tredje laptop i ordningen och jag hoppas att jag kommer att älska den lika mycket som den jag nu har. Visst är man lite konstig som kan bli så fäst vid en dator.

Så hänger dom där!

I helgen har vi varit i fjällstugan, och som optimist som jag är så skulle jag sy gardinerna som jag vävt till smårummen i stugan, men..... Jag har vävt för lite så det saknas en gardinlängd. Tack och lov så finns det ca 10 meter kvar av varpen, så det är bara att trampa och skyttla på.

Vad värre är är att vi inte har vatten i stugan. Om det frusit eller är något annat fel vet vi inte. Hur som helst så får vi ta in den rostfria bunken som Göran fixade förra gången vi var utan vatten, och fylla på med dunkar från sjön, så vi har vatten till toan och diskmaskinen.

På onsdageftermiddag blir det resa upp till stugan igen och då får gästerna komma nybadade, då vattenbristen inte tillåter sådan lyx som dusch.

En blötlagd gardinväv!

Gardinväven är zickzackad, blötlagd och upphängd i badrummer här i mitt veckopendlarboende. Blötläggandet är för att strukturen (mönstret) bättre ska framträda i gardinen.

Snart kommer bloggmadamen själv att vara blötlagd i badhusets kallbasäng under kvällens vattengympapass.

Nytt inslag!

Oj va spännande att se hur väven tar sig ut med oblekt lin i inslaget till gardinvarpen. Den vita färdigvävda gardinväven ligger nedklippt och hopvikt för att zickzackas på hemtjänsten symaskin på jobbet i morgon. Sedan ska den blötläggas och torkas för att färdigställas och hängas upp i fönstren i fjällstugans små gästrum.

Just nu tycker jag att det vita linet gör sig bäst till inslag, men man måste ju våga prova nåt nytt.

Först när gardinerna hänger på sin plats kan jag göra ett uttalande om huruvida jag lyckats bra eller inte.

Med plats för skapande drömmar!

Vilka roliga projekt jag har framför mig, nu när jag har så mycket att skapa av. Det här ska bli ripstabletter och dukar. Det vita linet får bli inslag i kökshandukar i sex skaft som jag ska dra på i lilla glimåkran på övervåningen hemma när droppdrällsväven är utvävd.

Jag citerar en dam som jag träffade för några år sedan på mannaminne i Häggvik för några år sedan som sa "Om man kan väva, behöver man aldrig ha tråkigt"

Och sannerligen så håller jag med henne till fullo.

Felberäkning!

Oj då, det kunde jag aldrig tro, att inte garnet skulle räcka, och som jag så småningom upptäckte. Det fattas bara 142 trådar, vilket innebär att stackars maken måste gå ner i källaren och söka bland bloggmadamens bomullsgarner för att hitta några svarta garnrullar så jag kan varpa en liten varpfläta till nästa vecka. Jag tyckte att jag tog med så mycket garn som borde räcka.

Så tänkte en bloggande beräkningsoptimist