Alla onda ting är tre!

Så käns det just nu när man sitter här omplåstrad om hälarna i mitt tillfälliga veckopendlarboende flera timmar tidigare än planerat, och funderar på min omtumlande dag.

Dagen började bra med en härligt tur med Bottniabanans tåg till Umeå. I sommar har jag gått i mina väl ingångna sommarsandaler, men insåg att det var dags att ta fram nåt varmare och rejälare att spatsera omkring i. Dom nyköpta skor som jag inhandlade i våras skulle passa bra tyckte jag men packade ner ett extra par skor utifall att, skulle hända.

Vid avstigningen i Umeå började det göra ont i hälarna, och framme vid universitetet gick jag in i första bästa byggnad och bytte skor och det kändes lite bättre, när plötsligt handtaget på min rullande väska gick loss.

Jag hittade lätt lokalen vi skulle vara i då vi var där förra hösten då jag läste en annan kurs i sociologi. Kursen startade och jag kände att det var något fel och pratade med läraren om att jag var i fel sällskap (idrottsvetarprogrammet) men i rätt sal. En annan förvirrad person upplevde samma öde som mig. Vi fick hjälp av en syokonsulent som meddelade att alla distanskurser från och med i höst skall vara rena nätkurser. Varken jag eller den andra damen hade fått någon vetskap om detta utan hon hade liksom jag varit in på nätet och funnit information om kursen som skulle börja idag. Vi var båda antagna och fanns med på deltagarlistan. Studentbiblioteket hemmavid hade fått information om att jag skulle läsa kursen men varken hon eller jag har fått någon information om att kursen ändrat karaktär.

Ock jag tänkte bistert att nu har jag tagit två semesterdagar som var helt onödiga om jag vetat om förändringen, men lugnade mig med trösten att jag hann ju plocka av svartvinbärsbuskarna och en sten föll från bördan "måsten"

I morgon blir det att ta på sommarsandalerna igen fasten månaden är september.

Gott från skogen!

Nu är de varma mackorna med dagens svampstuvning på, uppätna och smakade underbart, mycket bättre än vad som syns på bild.

Godnatt alla nära och kära önskar en trött och mätt bloggmadam.

En hemmadag!

I fredags så kom jag att tänka på att jag hade anmält mig till en kurs på Umeå universitet och gick in på nätet och läste att kursen redan började den 31 augusti. Jag pratade med mina kollegor som tyckte att jag skulle ta semester på måndag ochså. Sagt och gjort så är jag glad över detta, då vår herre har varit mig nådig och låtit solen lysa över mig när jag plockade av svartvinbärsbuskarna. De röda vinbärsbuskarna överlåter jag till pippifåglarna att rensa.

En liten tur uppe i skogen blev det också för att kolla svampbestånden. Skörden blev några rynkade toftskivlingar, smörsoppar och en citrongul slemskivling som kan hamna på en varm macka i kväll.

I morgon skall jag premiäråka bottniabanan till Umeå för att börja plugget igen, vilket skall bli jättespännande. Projektledning 15 hp heter kursen som ges av sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Sista båtturen!

Nu är sommarkalasen definitivt förbi, efter en halv jobbardag på ön åkte vi hem, för vidare färd ut med båten till favoritrestaurangen till våra allra bästa vännerna som bjöd på en utsökt middag med trevligt sällskap.

Vi hade tur med vindarna och kunde övernatta i vår allra ljuvligaste bostad, båten där vågorna vaggades oss till sömn.

Det blir ingen fler båttur i år, då båten ska upp på landbacken så fort maken fixat båtvagnen. Som summering, är jag mycket tacksam över den lilla båtsommar som vi haft.

Sommarprojektets sjöfärd!

Mitt lilla renoveringprojekt, den lilla byrån som jag köpte på loppis, skrapade av all färg och sedan målade på traditionellt vis med egenblandad färg är äntligen på sin slutliga plats efter en regnig sjöfärd.

I morgon ska den efter att ha fått beslagen monterade, ställas i ett hörn en trappa upp i sommarparadiset, som nu tyvärr befinner som i en en alltmer höstkaraktär.

Tömd och fylld med annat!

Min fållningskorg som tidigare var fylld till brädden med ofållade dukar är otroligt nu tömd, då alla dukar är fållade. Det är så roligt att väva, men det där med handfållning är jättetråkigt.

Nu är det gjort och korgen är fylld med inslagsgarn till de mindre bastuhandukarna och boken med vävnotan i. Korgen ska med upp till fjälls nästa helg då jag ska försöka få igång den vävstolen och börja väva handukarna.

Apropå fållning så har jag gjort ett val att handfålla dukarna, men fållar handukarna på symaskinen, och det ska bli jättespännande och se när alla handukarna är helt färdiga för att användas i vår bastu som är under uppbyggnad i fjällparadiset.

Färdigvävt och nedklippt!

Nu är mina handukar i sållväv färdigvävda och nedklippta. Det blev 15 stycken som är ungefär 68 x 140 cm i storlek innan fåll och tvätt. Det kanske är mer rätt att kalla dom badlakan istället. Varpen räckte även till en fyrkantig duk som jag kan använda på utebordet.

Nu återstår det att väva hankar till handukarna, men i bandvävstolen sitter en brickbandsvarp som jag måste väva ut först. Jag är faktiskt lite tveksam om vad jag skall varpa härnäst till vävstolen. Jag funderar på att väva gardiner till julfönstren eller en duk i daldräll.

Normalt så har jag planer för mina vävstolar åratals i förväg, men denna vävstol som jag har här har sina begränsningar med endast 4 skaft och 6 trampor. Den är inte heller lämpad för att väva mattor i.

Egentligen skulle jag vilja ha Öxabäcksvävstolen hit och väva ripsmattorna som skall till relaxdelen i bastun, men vem orka bära det schabraket 4 trappor upp hit till mitt tillfälliga veckopendlarboende. Det blir nog bäst att varpa nåt mindre till den här och jag tror det lutar åt dukväven i daldräll som jag kommer att leta åt varpgarn till på söndag när jag är hemmavid.

Något måste jag ha i den då jag hatar att vara göralös.