Jag sitter här i min ensamhet och funderar på vilket kunskap har i värde egentligen. Jag har två akademiska examina och ännu flera vävstolar. Jag är arbetslös och har full förståelse för det, då jag utbildade mig ganska sent i livet och näringsliv och kommun behöver yngre personer.
Så tänker jag på vilket värde min vävkunskap har och jag ska erkänna att jag värdesätter den kunskapen högre än mina mina akademiska meriter, då jag snabbt kan se resultat av min vävningskunskap.
Med den kunskapen kan jag förgylla både hem, stugor och båt för en billig penning. som det här tyget som ska bli på ett sofflock till en liten soffa och som ska få sin slutliga plats här i hallen, så vi kan sitta på och ta på skorna när våra leder stelnar.
Jag kan se det på ett sätt att jag är dömd att väva resten av mitt liv, eller se det positiva sättet att jag kan ha roligt resten av den tid jag har kvar. Men när jag tänker tillbaka, så roligt det var under min studietid och kunde jag leva om mitt liv så skulle jag nog bli evig student igen. Och jag känner en stilla lycka över hur roligt jag har som får skapa i mina vävstolar.
Så tänker jag på vilket värde min vävkunskap har och jag ska erkänna att jag värdesätter den kunskapen högre än mina mina akademiska meriter, då jag snabbt kan se resultat av min vävningskunskap.
Med den kunskapen kan jag förgylla både hem, stugor och båt för en billig penning. som det här tyget som ska bli på ett sofflock till en liten soffa och som ska få sin slutliga plats här i hallen, så vi kan sitta på och ta på skorna när våra leder stelnar.
Jag kan se det på ett sätt att jag är dömd att väva resten av mitt liv, eller se det positiva sättet att jag kan ha roligt resten av den tid jag har kvar. Men när jag tänker tillbaka, så roligt det var under min studietid och kunde jag leva om mitt liv så skulle jag nog bli evig student igen. Och jag känner en stilla lycka över hur roligt jag har som får skapa i mina vävstolar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar