Vattenbrist!

Maken han kämpade och tinade, men lyckades inte tina upp vattenledningen som frusit. Han kom in och sa att han givit upp, och jag svarade att då är det bara att börja tina snö för att diska jättedisken. Nej, sa han det tar flera timmar och jag måste hem och skotta och ta hand om Bin Laden. Hans förslag var att packa disken i en plastback och ta hem den och diska den hemma i diskmaskinen.

Visserligen brukar jag göra så när vi varit i lilla stugan vid Skulesjön som bara ligger några kilometrar från hemmet. Där har vi inget vatten indraget, men planer finns för framtiden.

Men skjutsa disken de 37 milen mellan fjällstugan och hemmet har jag aldrig haft en tanke på tidigare. Nu är disken i alla fall på väg söderut och maken får köra några maskiner när han kommer hem.

Se solen lyser på stugan vår!

Hurra nu orkar solen upp över fjället Borkan och Daunotjokko för att lysa ner på vårt fjällparadis. Vi ser inte solen här mellan den 1 december till slutet av januari. Nu är den här för att stiga högre och högre för varje dag. Jag riktigt längtar till när takdroppet börjar och solen värmer.

Apropå värme så kämpar stackars make fortfarande med att tina upp vattnet. Den värmekabel som han försöker få in i slangen går så sakta så sakta. Tänk så beroende vi är av vattnet. Diskmaskinen är fylld och diskbänken full av disk och det kan hända att vi får ställa oss vid diskbänken och handdiska. Om 4 veckor ska vi ha gäster här och då är vatten nästan ett måste .

Burr, burr, burr...................

Burr va kallt det är här i fjällparadiset. -24 och stackars make är ute och försöker tina upp vattnet som frusit igen.

Men kanske får vi se solen lysa på stugan för första gången i år.

Man kanske måste blogga på sin födelsedag!

Det känns lite konstig när jag idag fyller 57 år, och jag vet inte var livet tagit vägen, Jag kan bara konstatera att livet hittills har inneburet i det närmaste allt, men kanske mest lycka och glädje. Jag har en underbar familj, kära släktingar och vänner, ett kanonroligt jobb och får göra allt jag vill. Jag har en skaparglädje, har lyckat få en bra utbildning utan studieskulder, är otroligt nyfiken och finner alltid nya spännande universitetskurser att läsa.

livet just nu är veckopendling , roligt jobb som vikarierande områdeschef inom handikappomsorgen med otroligt trevlig chef och arbetskamrater. Stugunderhåll, eller bastubyggnad är otroligt, roligt, kreativt och framtidsskridande.

Jag vill utan att skryta säga att jag har det bästa här i livet. När yngsta dotter ringer och frågade vad jag ville ha så svarar jag att jag har allt jag behöver och behöver inget mer, jo jag har faktiskt löst en fin lampa på tradera (på kommundatorn under lunchen, fy) Till mig själv (oss) i födelsedagspresent. Lampan ska få sin plats över min mammas fina bord som vi har i lilla stugan vid Skulesjön.

Tack alla kära för telefon och mailuppvaktningen

Vår morbror är död!

Vår morbror somnande in för alltid i morse, och de fina ord om honom kan jag inte säga lika tydligt som Kusinen

Landet brunsås!

Ikväll har jag sett på programmet brunsås och insett så lycklig jag är som får köpa nötkött från bonden i byn, älgkött från en kompis och ibland en ren från våra grannar i fjällparadiset. Potatisen odlar vi tillsammans i byn och egenodlad brockoli och blomkål fyller nästen en frysbox. Frukt och bär finns vid hemmet så vi kan göra sylt, mos och saft om vi vill. Nedanför sommarstugan på ön kan vi plocka vårt årsbehov av blåbär, kråkbär och lingon. Svamp plockar vi vid lilla stugan vid Skulesjön, i skogen ovanför hemmet och i fjällen.

Jag tror inte vi finns med i statstiken som visar att vi svenskar får i oss 7 kg tillsatser i mat per år. Jag har en skatt kista att hämta ur då jag tycker det är roligt att laga mat från fina råvaror, däremot gillar jag inte städning och absolut inte fönsterputs och kanske därför borde skaffa en sån här.

Tidsoptimist!

Tidsoptimist som jag är så tänkte jag att den här veckan ska jag pallra mig hem från jobbet i tid, för att hinna plugga och väva. Men hur blev det? klockan är runt 17:00 när jag tvingar mig själv att stänga av datorn och inte ringa några mera samtal. Det är lite körigt nu när våra duktiga assistenter som blev över sedan dess brukare avlidigt ska ut till nya brukare. Jag har fått ut fyra av sex stycken på inskolning, men detta innebär att så gott som alla scheman de ska till måste göras om. Jag är ingen fena på schema men brukar göra ett förslag och maila till vår kanslist som brukar korrigera till dom. För varje dag som går så kommer jag en bit längre i omplaceringsprocessen och det finns förhoppning om ett färdigt jobb så småningom.

I hemmet så så tänkte jag att nu ska jag både plugga och väva, men kommer till insikt att jag oftast inte hinner båda sakerna på en kväll. I går blev det föreläsning via datorn och en del plugg och i kväll ska jag pinna på med väven som jag vill ha klar. Jag riktigt längtar till nästa väv i den här vävstolen som ska bli gardiner i sjusprångsdräll till fönstren i smårummen i fjällstugan.

Men nu är det bästa att lämna datorn för vävstolen om det ska bli nåt.