Tack och lov att redovisningen är klar att lämna in till överförmyndarnämnden i morgon. Det känns alltid som en sten faller från mitt bröst när allt är klart och när det stämmer på öret. Nu måste det bli ett glas skumpa i morgonkväll så jag kan fira befrielsen.
Men hur ska man göra då man har en funktionshindrad son som behöver hjälp med mycket här i livet. Han är en älskad son och jag är lycklig som har honom kvar då han varit så sjuk, och jag är evigt tacksam att vi lever i det här landet där sonen fått både ett nytt hjärta och njure utan att vi själva behövt vara miljonärer för den fina vård han fått i det här landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar