Mitt händelserika år i listformat!

Här är mitt år i listformat, där jag har fina minnen av både stora och små händelser. Jag har fått resa en del, vilket varit jätteroligt, det negativa är att jag inte fått det jobb som jag utbildat mig för. Men jag lider inte då jag mycket roligt att sysselsätta mig med, och jag har en underbar familj, och goda vänner runt om mig.

• Januari.  Vi gör vår efterlängtade kryssning i Caribien och ser solen gå ned över Atlanten. Resan är en kompensation efter vår sommar då maken jobbat i Afghanistan och jag jobbat åt kommunen hela sommaren. Denna månad så väver jag handdukar, glesripsmattor och band till kaninfiltarna  som ska få sin slutliga plats i bastubyggnaden i fjällparadiset. Jag blir färdig med min kurs i Handikapprätt.

• Februari. Jag får tomma konor skickade från en snäll person i Kil så jag kan fortsätt bobina garn som jag kan spola upp på konor med hjälp av min fantastiska maskin, och så målar jag bord och skåp i vitt.

• Mars. Pling i telefonen och dottern föreslår att vi ska läsa vuxenpedagogik tillsammans till hösten, och jag blir jätteglad som har en rejäl studieabstinens, Jag väver gula påskgardiner i fantasibindning och örngott och gardiner i munkabälte.

• April. Vi åker ofta till fjällstugan, då det är bästa tiden där uppe. Jag lider fortfarande av hälsporre och investerar i ett gåband för att förbättra min livstil. Jag åker på en inspirerande vävresa till Härnösand och Sundsvall med mina vävkompisar. Ett skåp och en vedlåda blir färdigmålade, och vi gör säsongens sista skotertur.

• Maj. Vi börjar renovera lilla stugan som vi har på tomten och som ska bli gäststuga till vänner och släktingar. Sjösättning av lillbåt och vi öppnar vår stuga på en ö i Höga kusten. Vi gör vår årliga resa till Skåneland och kommer hem med ampaltomater och surfinier. På vägen hem besöker vi min syster i Rosslagen och beundras av deras byggglädje. En ny bandvävstol inskaffas. Äldsta dotterns katt somnar in för evigt efter 19 år och sörjs av hela familjen och släkt, Hon som haft ett händelserikt liv som en mycket aktiv råttjägare. Jag målar bräder i massor som ska spikas in i lillstugan som vi har hemma. Vi besöker lilla stugan vid Skulesjön för första gången i år och där jag planerar målning och tapetsering i framtiden. Äldsta barnbarnet tar studenten, och jag är en stol mormor då barnbarnet går ut skolan med toppbetyg.

• Juni. Vi får ett fint besök av en Hermelin som vill dela vår måltid av egentillverkade strips. Jag får veta att jag inte fått något sommarjobb på kommunen denna sommar och blir ganska ledsen. Vi firar en trevlig midsommar tillsammans på ön med släkt och vänner, men storbåten är fortfarande inte sjösatt. Tillsammans med mina systrar och svågrar så gör vi en rolig resa till Riga som är en present till en av mina svågrar som fyllt 50 år tidigare i år.

• Juli. Pling i min mobil, och det är dottern som ringer och vi har båda blivit antagna till kursen i vuxenpedagogik. Jag som har studieabstinens efter sista kursen blir jättaglad. Min äldre syster och jag åker till Canada för att gratulera vår enda levande farbror som fyllde 75 år. Jag ringer och beställer vår vackra uteskita till ön och blir utfattig igen. Dottern ringer och berättar att jag ska bli ägare till ett klaffskåp, och när vi hämtar skåpet så fick jag ett till och blir glad över två nya renoveringsobjekt att ägna mig åt i min arbetslöshet. Vi eldar upp den gamla boden på ön och inreder den nya med hyllor och annat, och det är nästan så att  vi tar av oss skorna när vi går in i den superordning som råder i vår nya bod på ön. 

• Augusti. Jag tömmer mitt vävrum i källaren och lyckas få in det mesta i ett litet rum på övervåningen. Min väninna som slutat väva ringer och ber mig hämta hennes vävgarner som han har i en bod och vill bli av med. Det blev lådvis med silke som jag fortfarande kämpar på att få upp på konor. Ett hårdbrödsbak kostade mig en sönderbiten tandkrona som lagades för 6000:- och jag känner mig utfattig igen. Vi äter kräftor, har stugsista, plockar bär och svamp. Jag får ett brev från min a-kassa där jag beviljas läsa kursen vuxenpadagogik på kvartsfart med bibehållen A-kassa och blir därför evig student de närmaste 2 terminerna. Maken bygger pumphus i fjällparadiset och jag målar skithus på ön. 

• September. Jag väver mattor i min nya köksvävstol som jag är så lycklig över. Har målat det mesta till nyskitan på ön som inte blir färdig denna höst, då jag vill införskaffa tvättställ mm. Vi tillbringar en äntligen en lördagskväll hemma och äter gott tillsammans i salen. Vi vintrar in sommarstugan på ön och jag åker på vävfest hos en vävstuga i grannbyn och inspireras. Potatisen tas upp och vi känner oss rika när vi packar in potatisen i jordkällaren.Glad är jag att den yngsta dottern träffat en kille som är jättetrevlig. Lika glad är vi att yngsta sonen också  träffat en trevlig flickvän.

• Oktober. Vi delar våra  helger mellan fjällstuga och höststuga, där vi plockar svamp och renoverar. Jag väver gardiner och sänghimmel till vårt framtida romantiska sovrum i lilla höststugan. Åker en bussresa tillsammans med grannen på syfestival i stora huvudstaden där jag kommer hem med massor av nya ide er. Jag gör en svampkniv på knivkursen som  inte hinner bli klar denna svampsäsong. Vi köper fasadvirke som jag planerar måla under hösten. Taket blev bytt och är klart och fasaden ska renoveras nästa år. Vi fyller frysen med lax från orten, kött från bondens djur i byn och jagande kamraters älgkvoter. Jag åker med sonen till Göteborg som nu i år haft sitt nya hjärta i 20 år . Det är 8 år sedan han fick  sin nya njure och jag är lycklig att vi bor i ett land som Sverige. Det vi vet att han på sikt behöver en ny njure och även höfter.

• November. Vi vintrar in vår lilla höststuga och jag är jättenöjd över den renovering vi gjort där. Jag målar skåp, bord och liten byrå. I köksvästolen väver jag tyg till förkläden som 6 herrar och 2 damer ska få i julklapp.  Maken bilar upp golvet i tvättstugan och mitt vävrum i källaren kommer aldrig att bli vävrum igen. Vi tillbringar den första hela helgen hemma då vi köper krysantimum och bjuder goda vänner på etiopisk middag. Jag åker till dalarna och träffar exsvåger, min förra svärmor och barnens kusin som tillbringat så många somrar med oss på ön. Sedan till Värmland där jag tillsammans med en vävande vänininna går på kurs damastuppsättning. Och vilken gästfrihet vi möttes av från den vävande väninnan och make som vi bodde hos. 

• December. Efter min Värmlandsresan åkte vi till min syster i Rosslagen där vi åt gott och hade trevligt tillsammans. Jag glömmer laddningskabeln till datorn och det blir bloggstiltje några dagar. Kylan slår sina lovar runt om oss och jag är lycklig över att kunna elda i kakelugnen hemmavid. Jag blir glad när jag får ett julkort från en 86-årig väninna som är glad och tacksam över de dagar då  vi plockade blåbär och hallon vid vår lilla stuga tidigare i höst. En annan rolig händelse var när jag tillsammans med dottern åkte till Nätrakyrka och såg luciatåget där mitt yngsta barnbarn var en av tomtenissarna.I köksvävstolen väver jag tyget till julklapparna i maratonfart. Likadant är det med banden i bandvävstolen som hör till förkläderna. Jag hinner bli färdig och vi åker upp till till fjällstugan med snöskoter och tvättmaskin på släpet. Julen firar vi i stugan tillsammans med en av sönerna och en kompis. Traktorn krånglar och snöskotern startar inte och när vi planerade att åka till min syster i Fatmomakke så kom vi inte längre än till Dikanäs. Det blev bärgning och hyrbil  och min syster med make kom hit istället. I lördags blev det storbak i bagarstugan med familjen och sedan kom yngsta dotter med pojkvän och sov över hos oss. Besök fick vi också av Birger som kom med rödingar till oss. Nu är vi ensamma i stugan, men ska basta och äta gott tillsammans och jag ska göra vad jag kan för att hålla mig vaken till midnatt.

Jag slutar året i sällskap med en underbar make, är evig student en termin till och kommer att väva och måla  mycket bräder under det kommande året, kanske så målar jag en och annan möbel som tex. Östervålastolarna som står på logen och ska få sin slutliga plats i salen hemma.

Jag önskar er alla ett gott slut på det gamla året och en god början på det nya 2013.

Helgen som gått....

På fredag kom min syster och konstapel klang från Fatmomakke och åt med oss. Sedan på lördag blev det storbak i Dikanäs bagarstuga tillsammans med äldsta dottern med familj och några fler. Hon ville lära sig baka och jag blev förvånad vad hur duktig hon blev på att kavla ett svårt bröd som ett ojäst tunt tidningsbröd. Äldste sonen visade sig att göra jättefina bakämnen som också imponerade på oss.

När vi kommit hem upp till stugan så packade vi brödet och då känner jag mig så rik, så rik.

Senare på kvällen kom yngsta dottern med pojkvän och vi åt en god middag tillsammans, och idag har mågen varit ute med sitt modellflygplan och flugit över oss. Vi planerar att längre fram i vår göra en banderoll som det står fiskekortkontroll på efter planet, och flyga över de som fiskar på isen utanför här, och se hur många som stannar kvar på isen efter detta.

Senare idag kom Birger med 8 fina rödingar till oss och nu är frysboxen full här i fjällparadiset. En charklåda från bonden i byn, vårt hembakta tunnbröd från igår och Birgers fina rödingar kommer att förgylla vårt  liv och leverne under den närmaste månaderna. Birger ville att mågen skulle upp till till hösten med sitt modellflygplan i älgjaktstider och flyga över vidderna och spana efter älg.

I dag har maken skottat av altanen och jag får genast en vårkänsla och längtar till den tid då vi kan ställa dit utemöblerna och äta ute i vårsolen. Jag själv har gjort pytt i panna av julresterna och är just nu ganska trött på allt vad julmat heter.

God fortsättning på helgerna till er alla.

Idag....

I eftermiddag så har vi haft syster yster med konstapel klang på middag. Jättetrevligt var det, men nu är jag som bloggmadam så trött så trött och tror jag ger upp och satsar på en ny morgondag då det ska bli tunnbrödsbak i Dikanäs. Jag ska upp i ottan och göra första stöpen, som ska bli korntunnbröd. och det ska bli jättetrevligt att baka med make, dotter, måg och kanske några fler.

Se solen lyser på Daunotjokko.......

Det känns som vi är på rätt sida om vintersolståndet då solen lyser på fjället Daunotjokko som jag ser från vårt köksfönster där jag står och skalar potatis till det som ska bli strips till morgondagens middag.

Än så kommer det att dröja en månad till innan solen kommer upp så högt att den lyser på stugan vår, och sedan börjar härligheten då det blir soligare och härligare för varje gång vi kommer hit under första hälften av nästa år.

Vardag igen.....

En mellandag i vårt fjällparadis då maken varit ner till Dikanäs och hämtat hyrbilen, och då det är en relativt ny Cross country så blir jag livrädd att han ska komma på bilbytartankar. Själv har jag städat lite och börjat ta hand om julmaten som blev en laxlåda och en skinkpastasås som vi ska bjuda syster och svåger som i morgon kommer rattande från Fatmomacke. Diskmaskinen går på högvarv, nu när maken köpt maskindiskmedel på vägen hit hem.

Jag själv har gått tillbaka till mitt bloggregister och hittat en länk till E-slöjdbutiken där jag alldeles nyss köpt den här trevliga boken till mig själv.

Det är otroligt hur nära vi kan vara cyberrymden här i vårt fjällparadis.

God fortsättning på er alla.

Alla onda ting är tre,,,,,

Idag på annandagen var det meningen att vi skulle åka till min syster och svåger som har sitt fjällparadis i Fatmomakke, men, först startade inte traktorn så maken kunde skotta, Sedan startade inte snöskotern som står på släpvagnen. Bilen gick till några kilometer nedanför Dikanäs innan den stannade helt.

Sedan kom en kusin och försökte bogsera oss, men icke. Efter detta kom en tremenning som hade bil med fyrhjuldrift och bogserade oss tillbaka till byn där vi fick värma oss med fika och gott bröd hos min moster. Min kusin Marina som normalt bor i Stockholm var hemma för att fira jul och nyår och det var kul att träffa henne.

Nu står bilen i Dikanäs och väntar på bärning i morgon, och vi fick låna min systersons bil så vi kunde åka tillbaka till stugan, och i Fatmomacke finns lillasyster med dukat bord och bäddade sängar. I morgon så tar vi systersonens bil ner till Dikanäs och då kommer bärgaren  med en hyrbil till oss.

Det blir inte alltid som man tänkt sig, men jag må säga att jag har en underbar stor härlig släkt som hjälp oss i dag. 

Utmaning till alla bloggare!

Som nyfiken bloggmadam så önskar jag att alla som kan, under årets sista dagar skriver 2012 års händelser i listformat, både goda och dåliga händelser under året som gått, Jag kommer med mina viktiga händelser under de närmaste dagarna.

Lycka till och god fortsättning på julefirandet

Juldagen......

Juldagen flyter lugnt och stilla här i vårt fjällparadis. Herr Olsson har åkt till andra fjälldalen där han har sin husvagn. Vi är fortfarande proppmätta sedan julaftonsmiddagen igår. Våra julklappar blev två kylbagar, en flaska vin, 2 almenackor samt filttofflor att ha i bastubyggnaden, Jag själv har köpt bara 2 julklappar som var en bok och en pastamaskin till döttrarna. Barnbarnen fick pengar och alla vuxna herrar och 2 av damerna fick var sitt förkläde, och jag skrattade gott åt mågen och hans föräldrar som skickade en glad bild, där dom poserade i sina förkläden som jag vävt till herrarna som alla är duktiga kockar.

Dotterns svärmor och yngsta sonens flickvän fick var sitt litet midjeförkläde.. Det jag inte tänkte på var att maken är vänsterhänt och därför borde jag satt fickan och handduken på omvänd plats på hans förkläde. Kanske väver jag ett nytt förkläde till honom på den långa varp jag har i köksvävstolen hemmavid. Men först ska jag väva tyg till nya dynor till rottingmöblerna som jag tänkt mig till vårt nya uterum som vi planerar göra när vi fortsätter med vår renovering av huset hemma.

God jul till er alla!

Jag önskar alla en riktigt god jul. Själv firar vi en enkel jul i fjällstugan.

Bilden är tagen nerifrån sjön och vi som firar tillsammans är maken jag, en av sönerna och så kommer herr Olsson som är vår båtkompis på sommaren och skoterkompis på vintern.

God jul till er alla.

Jippi!

Nu har maken fått igång traktorn vilket betyder att jag kan gå på mitt nya promenadband och så kan vi klä julgranen ikväll, som även den ligger på släpvagnen. Problemet är att inte bilen vill starta, så mer än gårdsplanen är inte skottad ännu. men det kommer att lösa sig under kvällen.

Dan före doppare .....

Idag så stiger värmen eller rättare sagt så minskas kylan.-32 i morse och -27 nu. Maken kämpar på att få igång traktorn för att skotta  och hämta släpvagnen som står uppe hos våra grannar. När vi kom så var vägen inte plogad och vi lyckades med nöd och näppe ta oss till stugan på lördagsnatten. Mitt nya gåband ligger på vagnen så några promenader har det inte blivit och jag lider av abstinens då jag inte kan promenera och få igång kroppen på morgonen. Janssons frestelse är i ugnen och på spisen kokar skinkan. kosmolin som är en indisk rätt (rivna morötterc, chili, svarta senapsfrön, lite socker och citronsaft)  är färdig.

Herr Olsson är på väg upp och då får han handla det som fattas Då vi själva inte kan åka ner till affären i grannbyn. Jag försöker göra pasta utan durumvete och vi får se hur det går. Det ska bli canneloni till middag som motsats till all julmat som vi ska pressa i oss de närmaste dagarna. I väntan på Ingefära så planerar jag att göra brockoli taimahal och stekt curryblomkål då jag vill ha mycket grönsaker på julbordet.

Jag väntar fortfarande på att julstämningen skall infinna sig trots ljusstakar och julblommor.

När jag ser ut från vårt  köksfönster så ser jag att sjön är igenfrusen, och kommer då att tänka på en jul för några år sedan då det regnade och jag hade jultulpanerna ute på altanan under natten och förundras hur mycket det kan skilja sig i väder år från år.

Barn på sjukhus över julhelgen....

Vi vaknar upp till en kall vacker morgon i vårt fjällparadis, efter en strapatslik landning i natt här i vackra Vojmådalen i södra Lappland.

Nu på morgonen så hörde jag på radio om barn på sjukhus som var tvingad att tillbringa julen på sjukhus och gav mig till minnes till  en händelse i början på 90- talet då jag själv låg med min svårt sjuka son på sjukhus.

Vi hade ett rum där vi föräldrar kunde koppla av i vår enskildhet och denna julhelg så hade alla barn på olika sjukhus samlats på en och samma avdelning. Föräldraföreningen för  barncancer hade möte i  "Föräldrarummet" och hade med sig en tomte för att dela ut klappar till dom cancersjuka barnen. Något blev fel och en liten 4-årig kille med sjukdomen cytstisk fibros fick en stor nallebjörn som han blev jättelycklig för, men som egentligen skulle vara en julklapp till ett cancersjukt barn. Vi andra föräldrar försökte köpa loss nallebjörnde till den svårt sjuke lille pojken, men nej det gick inte och han fick lämna tillbaka den ju.klapp som han blev så lycklig över.

Så här många år efteråt så tänker jag ofta på den lila pojken, lever han eller inte? Barncancerföreningen är en stor aktiv förening med god ekonomi. Det är även hjärtebarnsföreningen som vi själva tillhört under sonens uppväxttid. Cystiskfibros är en svår sjukdom där barnens föräldrar ofta inte har ork med något föreningsliv och aldrig har jag sett någon reklam för insamling till barn med den svåra sjukdom där många av barnen inte överlever.

Jag tillhör dom lyckliga som har sonen levande och med mig hit upp till vårt fjällparadis och som är ganska frisk. Han fyller 30 år i mars och fick som 9-åring ett nytt hjärta och som 21-åring en ny njure transplanterad.  I framtiden så behöver han en ny njure och nya höfter, då han fick mycket kortison efter njuren och en del avstötningar. Det är inget jag oroar mig för utan är lycklig att han inte har samma sjukdom som den lilla kille som inte fick behålla den julklapp som han blev så lycklig över.

Sista klappen klar.....

Japp nu är sista julklappen klar och inslagen och en del paket har levererats till dottern i grannbyn, Även i år så räckte vårt eviga julklappspapper som säkert räcker ett år till.

Vi fann en stor rulle efter makens farbror som hade en handelsträdgård. I ca 18 år har vi nyttjat papperet som sakta krymper. Även dottern brukar använda julklappspapperet och jag är förvånad över att det räcker så länge.

I morgon ska jag mangla städa och packa och på eftermiddagen styr vi Volvon med släpvagn till fjällparadiset där vi ska fira både jul och nyår. Det blir en liten stillsam jul tillsammans med make och en av sönerna. De övriga barnen firar sin jul på olika håll. Dottern i grannbyn firar hemma med sin stora familj. Den yngre dottern som nyss blivit sambo firar med sin pojkväns släkt och  yngsta sonen firar jul och nyår med flickvän på Irland tillsammans med flickvännens  syster som bor där.

Till nyår lär många av släktingarna komma upp till fjälls och det blir så trevligt att träffa dom alla, tycker jag som oerhört släktkär bloggmadam.

Berest skåp......

Linneskåpet som en gång fanns här i huset, har vi flyttat mellan barnens olika boende tills det blev stående på logen här hemma.

Förra julen satt vi och såg på ett finskt TV-program och jag såg då ett målat skåp som liknade det vi hade på logen. I våras tog jag mig an skåpet och dörrarna blev färdigmålade i höstas. I kväll har maken skruvat dit dörrarna och jag blir så nöjd över skåpet som ingen ville ha och som nu med lite färg och roligt jobb blivit en bra förvaring för tomma frysförpackningar och koner i källaren.

Återfunnen!

Som jag har letat efter den här boken. och i morgon kommer säkert ett nytt exemplar med posten som jag köpt på tradera. I eftermiddag när vi väntade på att kaffet skulle bli klart så satt jag mig en stund i handduksväven på övervåningen, och med en konstig känsla i mig så vände jag mig om och tog fram boken ur bokhyllan bakom mig

Jag köpte en varpfläta utav Marianne  (mercedes 88 på tradera) efter vi på kurs i Sunne. Boken skulle följa med  men jag sa att jag redan hade ett exemplar. Vävnotan fanns i den här boken, och jag blev glatt överaskadnär jag tittade i boken för den duken i sålldräll har jag själv tänkt varpa och väva till hem och stugor. Som virrig bloggmadam är det inte första gången jag köper två saker av samma sort och längtar tills jag får min framtida vävstuga där jag ska ha superordning.

Nästan som julafton......

Nu har den anlänt, boken som jag köpte via tradera. Det tog ett tag att få den, då säljaren blev sjuk och hamnade på hospitalet en tid.

Jag blev glatt överaskad när jag öppnade boken och får stor lust att väva trasmattor igen. Mycket fina mattor som ger lust och inspiration En trasmatta måste jag väva innan sommaren, en liten smalare med somrigt färgglatt inslag till nyskitan på ön. Jag fick en liten varpfläta på bara 200 trådar av en granne som jag ska dra när jag får en lämplig vävstol ledig. 

Lättad och glad!

Nu är det klart med sonens medicin och jag kan andas ut, och släppa det hela. Glad blev jag också över det julkort jag fick från Ingrid.

Så här skriver hon. "Tack för två trevliga dagar i blåbärsskogen. Det var verkligen trevligt. Så rofylld  den platsen var, där ni har stugan. Birgitta plockade lingon till mig så nu har jag mycket bär i frysen. Ha en trevlig jul".
Ingrid är en dam på 86 år och är mamma till Birgitta som jag går på knivkurs med, och det gläder mig att det lilla jag gjorde att ta med dom till vår lilla stuga vid Skulesjön för att plocka lite blåbär och hallon, och som kunde göra någon så lycklig. När jag träffade Ingrid sist så nämnde hon blåbärsplockningen och jag sa håll dig frisk och vid liv så gör vi om samma blåbärstur till hösten.

Igår så träffade jag en bekant som bor på andra sidan sjön i byn Skulnäs, som sa att "jag såg att det lyste i stugan på andra sidan sjön i höstas och det ska ni veta att ni har den finaste platsen runt hela sjön". Och då tänker jag på hur lyckligt lottade vi är som är ägare av denna lilla stuga på en underbar plats, bara 9 km från hemmet. 

Fy för byråkratin igen!

Nu har jag ringt till PayEX igen efter att ha suttit i telefonkö igen och fått veta att det inte finns något konto upplagt och därför kan sonen inte få sin medicin som han så väl behöver. Jag ska därför ta med mig tingrättprotokollet på förvaltarskapet och försöka på sjukhusapoteket istället för det närmaste apotek som jag lämnade ansökan och tingsrättprotokollet till.

Man kan få magsår för mindre

Ingen superordning precis.....

Jag älskar superordning och vill ha kontroll, men lyckas inte alltid. Jag vet att jag har den här boken men hittar den inte , vare sig här hemma eller i fjällstugan.

Jag köpte en varpfläta av en väninna som jag gick en kurs med för några veckor sedan. Vävnotan fanns i den här boken och jag visste att jag har den. Nu har jag letat och letat utan att hitta boken.

Därför ger jag upp och köper ett nytt exemplar från tradera, och då kommer säkert boken att dyka upp här hemma. Varpflätan ska bli dukar i sålldräll och då jag köpt flera varpflätor av henne så vet jag att det är jättebra varpat.

På tradera heter varperskan mercedes88 och jag rekommenderar verkligen henne om ni vill köpa en färdig varpfläta.

Maratonvävning.....

Liksom förra året så kom jag sent på att väva julklappar till nära och kära. Därför går jag emellan en vävstol och två bandvävstolar, en med vanliga band och en med brickband i. 

Förra året vävde jag gardiner till mina döttrar som dom önskat sig, men har i dags dato inte satt upp ännu. Även då kom jag sent på att väva gardinerna och vävde så jag fick träningsvärk. Jag tycker om att väva så det är ingen tung börda för mig, men mycket annat blir eftersatt här i hemmet och som tur är det en vecka kvar att knega på här hemma innan vi åker upp till fjällstugan för att fira jul och nyår. Som jag tidigare nämnt så är inte julen min favorithögtid då jag tycker att den har blivit ett kommersiellt jippo och den verkliga anledningen att vi firar jul har minimerats.

Idag....

Jag vet fortfarande inte om sonen får sin viktiga medicin, utan får avvakta till på måndag och hoppas att någon från apoteket ringer och bekräftar att det är klart. I övrigt så har jag kämpat på med de julklappar som ska till Umeå och Rödåsel. Jag blev klar med dom en kvart innan vi skulle äta julbord tillsammans på Näske krog.

Det är en trevlig tradition vi har när vi maken, jag, exmake barn och barnbarn äter tillsammans. 10 stycken var vi denna gång och nu är vi proppmätta och trötta. Nu återstår bara lite pyssel innan den här dagen är över, och jag är glad att vi har så fin sammanhållning som vi har, trots skilsmässa och avstånd.

Jag går i taket!

Jag har en vuxen son som jag är förvaltare till och sonen går varannan vecka till en distriktsmottagning för att dela sin medicin i dosetter. Egentligen inte för att han ska lära sig utan för att dom vill se hur han mår, då han är både hjärt och njurtransplanterad och i stort behov av sin medicin.

I förra veckan ringde sonens kontaktperson och sa att jag måste skriva en ny ansökan till Payex som är knutet till apoteken. Jag körde in till stan och på apoteket blev jag nekad kredit, men fick av apotekspersonalen rådet att ringa och kontrollera om dom hade skickat hem någon räkning hem till sonen. Och har dom gjort det så kan dom lika väl skicka ut fakturan i rymden.

Eftersom jag var på sjukhuset så gick jag upp till njurmottagningen och förklarade läget och bad dom skriv ut medicin som jag kunde hämta och åka ner till distriktsmottagningen med. Det gick inte utan det skulle gå genom Payex.

Jag fick till slut tag i en person som sa att det inte fanns några obetalda fakturor utan dom måste ha förvaltningsprotokollet från tingsrätten för att bevilja kredit. Och det kunde jag gå till vilket apotek som helst med. Sagt och gjort så åkte jag in till vårt närmaste apotek med ansökan och protokoll. Nu på förmiddagen ringde distriktsköterskan och undrade hur det gått med medicinen som hon måste ha i till sonen.

Jag ringde Payex och hamnade i en lång telefonkö och till slut svarade en person att det inte gick att bevilja kredit då dom måste ha flera uppgifter från apoteket.

Jag ringde apoteket hjärtat och hamnade i en lång telefonkö igen. Efter att ha förklarat situationen igen så blev jag kopplad till apoteket, där en av personalen lovade att ringa Payex igen.

Nu kan jag bara vänta och se om sonen får sin medicin innan  morgondagen. Utan medicin i tre dagar så överlever han inte det är det värsta cenarium som kan hända.

Det känns förtvivlat och någon julglädje finns inte inom syn och hörhåll och jag hatar när byråkratin blir så stor att den sätter mänskligt liv på spel.

Inga bilder!

Jag har inte slutat blogga, men då jag inte kan läsa in bilder från kameran på min dator så är det inte så roligt längre. Med ett förflutet som pressfotograf så betyder bilderna väldigt mycket för  mig och därför väldigt få eller inga inlägg  så länge som det är så här.

Vardag igen.....

Vi kom hem från fjällstugan igår kväll, och nu på morgonen så fick jag gå på mitt löp och gåband som jag tycker så mycket om. Morgonpromenaden mjukar upp min stela lekamen och magen kommer igång. Jag kan gå i mina sandaler som jag inte får ont i hälarna av. Nu funderar jag att om det blir många dagar uppe i stugan så vill jag göra min dagliga promenad för att må bra. Så nu så ska jag ge mig själv en julklapp, ett litet enklare och billigare gåband som tex det här

Det kan jag ha i fjällstugan och fälla ihop och ställa undan när jag inte använder det. Det kan få vara kvar i fjällstugan då det är vår och sommar när vi är i dom andra stugorna och jag kan gå i mina älskade sandaler ute i naturen. Jag måste äta en kur antiinflammatorisk emellanåt  men det sista försöket relulterade i en magkur som måste behandlas först innan jag kan börja med kuren för min hälsporre.

Jag ska erkänna att jag är lite fåfäng och alltid älskat snygga högklackade skor. Men den tiden är nog slut nu då jag inte lyckats bli av med min hälsporre som jag haft i snart två år.

O du saliga laddningskabel.....

Nu har den anlänt laddningskabeln, och äntligen så kan jag använda min egen dator som jag har så mycket viktigt på. Visst går det att blogga och läsa e-post på makens dator men jag vill ju kunna göra lite plugg som jag har på min dator.

Jag ligger efter i bloggandet men nu när jag har kabeln så säger jag haleluja.

Oplanerad kvällsstyrning norrut,,,,

Maken ringde igår och sa att värmen sjönk i fjällstugan dit vi skulle åka på fredag eftermiddag. Sagt och gjort så var det bara att packa bilen och styra de 37 milen till stugan för att inget skulle frysa sönder. En fotogenkamin, eld i edspisen,och med värme madrasser i sängarna fick vi en bra nattsömn och idag har vi fått upp värmen i stugan. Kvar hemma ligger min dator som jag inte har någon laddningskabel till ännu. Den är på väg upp från min syster och till veckan måste jag ta tag i mina studier som jag tänkte göra i helgen.

Jag saknar även gåbandet som jag numera är beroende av för att få i gång min stela lekamen. Jag har därför bestämt att ge mig själv ett litet gåband i julklapp som jag kan ta med mig när vi åker till någon av våra stugor. Så i jul och nyårshelgen så ska jag inte bli någon soffpotatis som bara ligger i soffan och äter praliner, jo självklart ska jag göra det men en snabb promenad på en halvtimme i 8 km i timmen ska det bli varje dag.

I stället för studier och promenader så har jag gjort i ordning min pyssellåda som jag ha mina handarbeten i framför tv-n. Hjul under lådan ska det bli för att underlätta städning.

Jag är så nöjd av att göra något användbart av något som annars inte skulle bo stående eller eldas upp och nu kommer rumsbordet inte längre belamras med min mattrasklippning, sömnad eller virkning,

Ändrade planer.....

Jag sitter i min vävstol och väver, då jag kommer att tänka på att det tyg jag väver kanske passar till de Östervålastolar som jag planerar att måla och klä om för att passa till det övriga möblemanget. Jag vävde det här tyget i min fjällvävstol till stolarna för några år sedan. Men inser att när min arbetsglade make sätter sig på stolen så kommer säkert silkestrådarna att fastna i verktygen i hans arbetsbyxor

Istället så får det bli det här tyget som får pryda stolarna efter renovering. Tyget med silkestrådar kan bli ett tillfälligt förhänge till förlåtssängarna i fjällstugan, och blir det bra så kanske det kommer på plats varje jul. Jag planerar att väva förhängen i plattväv eller munkabälte till sängarna, men då ingen vävstol är ledig så får den väven vänta.

Östervålastolarna och ett litet bord är det sista som står på min renoveringslista och då inte julen är min favorit helg så skulle jag mycket hellre ägna tid år stolarna än alla julmåsten som ligger över mig.

Burr, burr......

Kylan har slagit sina klor runt om oss, och igår när vi kom hem så var det 16 grader varmt i huset. Efter att ha fått upp eld i flispannan och kakelugnen så har temperaturen stigit några grader. Vävning i källaren eller på övervåningen lockar inte utan det får bli köksvävstolen som jag väver i denna iskalla dag.

Jag gissar att det finns fler frusna själar i vårt avlånga vackra land, men jag är så lycklig som har en kakelugn i salen som vi kan elda i. 

Glömsk Bloggmadam.....

Jag har haft en hel fantastisk vecka då jag varit i Borlänge, Värmland och helgen hos min syster i Rosslagen. Trevligt sällskap, fantastisk god mat och en rolig kurs i damastuppsättning hos rara Karin Myrehed i Sunne i Värmland. Tyvärr inga bilder ännu då jag glömde laddningskabeln till min dator hos min syster som vi lämnade i morse. Det är skönt att komma hem igen då jag saknat mitt gåband och mina vävstolar och den underbara man som jag är lagvigd med.