Jag sitter här med en kopp kaffe och läser tidningen Land. I tidningen finns ett repotage om Maksim och Erina som har 7 mil till skolan i Dikanäs. Skolan, den stora (tyckte man då). Kanske inte nu men jag tror att det är den största byggnaden i den lilla fjällbyn Dikanäs.
I den skolan har min mormor, min mamma, jag själv och tre av mina barn gått. En skola som jag minns med glädje, och kanske har den miljön påverkat mig att bli den eviga student jag idag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar