Ikväll skulle det ske. Jag skulle väva färdigt gardinerna, klippa ner väven och sedan förskeda och sätta fast nästa varpfläta för att dras på nästa gång maken kommer förbi. Men varkan tid eller inslagsgarn räckte till för mina planer, och jag vet inte vilken terapi eller behandling som skulle hjälpa mig att få en nyktrare syn på mig själv och mina förehavande. Pyttelite varp är det kvar på garnbommen och jag tror jag måste gå till vävstugan i morgon och se om det finns något liknande inslagsgarn som jag kan köpa. Jag är för snål för att klippa ner och kasta bort den kvarvaranande varpmetern eller metrarna då det ska bli gardiner till smårummen i fjällstugan och i storbåten.
Det är väl så här när man har roligt, och tappar både rim och reson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar