Så käns det just nu när man sitter här omplåstrad om hälarna i mitt tillfälliga veckopendlarboende flera timmar tidigare än planerat, och funderar på min omtumlande dag.
Dagen började bra med en härligt tur med Bottniabanans tåg till Umeå. I sommar har jag gått i mina väl ingångna sommarsandaler, men insåg att det var dags att ta fram nåt varmare och rejälare att spatsera omkring i. Dom nyköpta skor som jag inhandlade i våras skulle passa bra tyckte jag men packade ner ett extra par skor utifall att, skulle hända.
Vid avstigningen i Umeå började det göra ont i hälarna, och framme vid universitetet gick jag in i första bästa byggnad och bytte skor och det kändes lite bättre, när plötsligt handtaget på min rullande väska gick loss.
Jag hittade lätt lokalen vi skulle vara i då vi var där förra hösten då jag läste en annan kurs i sociologi. Kursen startade och jag kände att det var något fel och pratade med läraren om att jag var i fel sällskap (idrottsvetarprogrammet) men i rätt sal. En annan förvirrad person upplevde samma öde som mig. Vi fick hjälp av en syokonsulent som meddelade att alla distanskurser från och med i höst skall vara rena nätkurser. Varken jag eller den andra damen hade fått någon vetskap om detta utan hon hade liksom jag varit in på nätet och funnit information om kursen som skulle börja idag. Vi var båda antagna och fanns med på deltagarlistan. Studentbiblioteket hemmavid hade fått information om att jag skulle läsa kursen men varken hon eller jag har fått någon information om att kursen ändrat karaktär.
Ock jag tänkte bistert att nu har jag tagit två semesterdagar som var helt onödiga om jag vetat om förändringen, men lugnade mig med trösten att jag hann ju plocka av svartvinbärsbuskarna och en sten föll från bördan "måsten"
Dagen började bra med en härligt tur med Bottniabanans tåg till Umeå. I sommar har jag gått i mina väl ingångna sommarsandaler, men insåg att det var dags att ta fram nåt varmare och rejälare att spatsera omkring i. Dom nyköpta skor som jag inhandlade i våras skulle passa bra tyckte jag men packade ner ett extra par skor utifall att, skulle hända.
Vid avstigningen i Umeå började det göra ont i hälarna, och framme vid universitetet gick jag in i första bästa byggnad och bytte skor och det kändes lite bättre, när plötsligt handtaget på min rullande väska gick loss.
Jag hittade lätt lokalen vi skulle vara i då vi var där förra hösten då jag läste en annan kurs i sociologi. Kursen startade och jag kände att det var något fel och pratade med läraren om att jag var i fel sällskap (idrottsvetarprogrammet) men i rätt sal. En annan förvirrad person upplevde samma öde som mig. Vi fick hjälp av en syokonsulent som meddelade att alla distanskurser från och med i höst skall vara rena nätkurser. Varken jag eller den andra damen hade fått någon vetskap om detta utan hon hade liksom jag varit in på nätet och funnit information om kursen som skulle börja idag. Vi var båda antagna och fanns med på deltagarlistan. Studentbiblioteket hemmavid hade fått information om att jag skulle läsa kursen men varken hon eller jag har fått någon information om att kursen ändrat karaktär.
Ock jag tänkte bistert att nu har jag tagit två semesterdagar som var helt onödiga om jag vetat om förändringen, men lugnade mig med trösten att jag hann ju plocka av svartvinbärsbuskarna och en sten föll från bördan "måsten"
I morgon blir det att ta på sommarsandalerna igen fasten månaden är september.
Nätkurser har det braiga med sig att man sparar in på resekostnaderna. Men liite trist är det att inte träffa folk öga mot öga nånting.
SvaraRaderaSå hade jag det i våras.
I höstas hade jag turen att ha en kursare här i stan så vi sågs ungefär varannan vecka.
Nu i höst blir det påplatskurser. Börjar på fredag.
Nu vet jag inte hur den här nätkursen blir då det är första gången den ges som kurs över vebben. I våras så läste jag arbetsrätt via dalarnas högskola som var en nätkurs med film på föreläsaren,powerpointprestationer och veckans fråga. Den tyckte jag var jättebra även om tentan kändes mer som en uppsats än tentamen.
SvaraRaderaajajajaj - man ska vara rädd om sina fötter...
SvaraRaderaJag misshandlade mina igår, bara för att jag valde fel skor att ha på vandring från Midsommarkransen till Fridhemsplan. (ca 60 min.)
När jag var uppe på halva Västerbron värkte mina fötter, ont i hälarna och upp över vristerna.
Jag hade valt skorna med låg klack i stället för dem med högre. Nå -nu vet jag.
Idag valde jag sommarsandalerna.... sic!