Jag har fortfarande några trassliga spolar av det merciserade bomullsgarnet som fanns bland det garnlager som jag köpte av Mariannes döttrar efter hennes bortgång för ett och ett halvt år sedan. Jag har så lätt att fastna vid bobintrasslet, men är så tjurig att det ska redas ut. Några spolar återstår, och jag tror jag tar med mig trasslet till fjällstugan dit vi ska åka till helgen.
Och jag blir så lättad och lycklig när jag spolat upp dom på koner med hjälp av min fantastiska maskin jag har i källaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar