Dag 2 .Min första kärlek!

Min första kärlek infall sig tidigt. Det var i första klass i den lilla fjällbyn där jag växte upp. Nilsson var namnet och han står längst till vänster på bild. Jag minns att jag tyckte han var snäll och söt, men när han försökte lura in mig bakom en höhässja och leka att vi var mamma och pappa tyckte jag han var lite tokig, då jag hellre ville att vi skulle klättra i träd.

Idag är han hembygden trogen och bor i den lilla fjällbyn med sin familj. Så här i efterhand så tycker jag att han var ganska försekommen trots sin unga ålder, när han kom med ett sådant förslag. Hur länge min första kärlek varade? ja kanske någon vecka eller två.

Bilden är ett klassfoto från årskurs ett eller två och bloggmadamen själv står längst bak, mitt i bild med den randiga tröjan.

Dagens utmaning. Presentera mig själv!

Dag 1 presentera mig själv

• Döpt till Barbro som många andra tanter i min ålder
• Nöddöpt på grund av för tidig födsel
• Synopererad
• Tandreglerad
• Benskör
• Överviktig
• Förälskad i min lagvigde
• Laglydig
• Nummer två i en syskonskara av fyra, därav namnet mellansystern
• Gift, frånskild och gift igen
• Mor till fyra vuxna barn
• Livsnjutare då jag älskar god mat, goda drycker och trevligt sällskap, därav övervikten
• Social, tycker om att umgås med trevliga människor
• Släktkär, då jag älskar hela min familj, mina syskon, svågrar och syskonbarn med fler
• Tjurig, har jag förutsatt mig göra något så gör jag det klart även om jag ibland ångrar mig det jag börjat på som exempelvis vissa universitetskurser.
• Lite manodeppresiv, d.v.s. det finns inget mellan himmel och helvete
• Manisk hittar jag något som jag tycker om så blir det fler av antalet ex vävstolar
• kreativ, gillar att skapa det jag själv vill ha
• Hamster, mår gott när frysbox, potatiskällare och vedbod är välfylld
• Obotlig tids och utrymmesoptimist
• Morgon och kvällstrött
• Lat, går inte på vattengympa denna höst
• Bortskämd, får fika på säng varje helgmorgon
• Ekonomisk, på gränsen till snål, då inget får förfaras
• Dålig karaktär, tar jag en pralin så blir det tio till
• Tycker om superordning som jag tyvärr inte själv lyckas uppnå
• Kontrollmänniska, mår dåligt när jag inte vet vad som finns längs ner i frysboxarna
• Paragrafryttare
• Nyfiken då jag vill lära mig mer
• Svamptokig då jag gillar att plocka, tillaga och äta svamp
• Vimsig och har inte alltid kontroll på mig själv
• lite synsk då jag hittar borttappade telefoner och nycklar
• Enkel, bor hellre på vandrarhem är lyxhotell och köper gärna begagnat

Jag är trots allt nöjd med mig själv och mina förehavande tycker att jag har inget och skämmas för och inget att skryta över och känns så där ganska normal.

Helgsummering!

Tillbaka på jobborten så kan jag som vanligt konstatera att jag inte hunnit med allt jag velat göra denna helg. Bastuhandukarna blev till sist färdiga och blev 16 stycken till antalet, plus en liten duk på slutet av väven. Julmiddag på varvsbergets restaurang med familjen under gårdagen gör att man fortfarande känner sig som en uppblåst ballong. Och allt annat som jag tänkt göra blev inte av utan får läggas på framtiden.

Någon anonym tyckte att det blev för mycket vävning på min blogg och har gett mig en utmaning att skriva något runt mig själv under de närmaste 30 dagarna, och självklart så antar jag som bloggande tidsoptimist utmaningen.

Vårt insektsliknande vrålåk!

Så här ser den ut vår nyinvestering som vi ska åka runt på fjällvidderna i vår. Vrålåk kanske är att ta i, då det är en touringskoter.

Men visst är den lik en insekt framifrån.

Jag är F.B:ad!

Usch va sur jag blir när jag kommer hem och ser att jag fått en bok som jag inte beställt. För en tid sedan ringde en person på mobilen och ville sälja barnböcker om kråke. Jag förklarade att mina barn var i en ålder av 23-40 år och att jag inte är intresserad, och lika fb:at så skickar dom en bok som jag inte vill ha.

Då jag bara är hemma varannan helg vill jag ägna den tiden åt något annat än att skicka tillbaka en bok som jag inte har beställt.

Fy fy fy! på er! Förlagssystem i Falun och jag undrar om det går att få nixring på mobilen.

En lycka för den vävglada!

Oj! vad jag blev glad för de vävgarner jag fick idag av Karin som jobbar på hemtjänsten i samma lokaler som min egen tillfälliga arbetsplats. Det var lingarn, tunt stränggarn och lite annat som ska bli jättekul att skapa av.

Jag tror nästan att jag är den sista vävaren, eftersom folk skänker vävgarner och vill tillägna mig fler vävstolar. Vävgarnerna är det stor åtgång på i den här takten som jag väver, men nån fler vävstol törs jag inte komma hem med så länge som min planerade vävstuga inte är färdig.

Jag tänker på hur många enormt snälla människor jag har runt om mig, och kommer nu att sätta mig i vävstolen en stund innan det är dags för läggdags och drömma om allt det fina jag kan göra av de vackra garnerna.

Det blir sömnad till helgen!

Nu är är brickbanden färdigvävda, nedklippta och hoprullade för vidare färd hemåt för att bli hankar till handdukarna som jag vävde klart under helgen som gick. Det blir blir dom sista handukarna jag väver till bastun.

Tidigare har jag vävt badlakan, mellanstora handukar och till sist dom här mindre som skall färdigställas för vidare färd norrut till fjällparadiset.

Det är så otroligt roligt att väva till bastubyggnaden. Likaså att måla möbler som skall dit. Har jag tur så har maken köpt svart färgpigment innan jag kommer hem så jag kan blanda färg och ådringsmåla hörnskåpet till helgen, och så småningom blir bastun färdigbyggd och kan njutas av oss själva och våra bastubadande gäster.

Nyfunna släktingar igen!

Jag tänker på hur det kändes för några år sedan då jag träffade en kusin i Canada som jag inte visste fanns. Inte någon hade tidigare nämnt att min fars halvbror Jim hade någon familj. Tack vare min farbror Lennart fick jag träffa min farbrors exhustru Marta, min kusin Carla och hennes son Taylor. Farbror Jims andra dotter hann vi tyvärr inte träffa under vår Canadaresa

I helgen har mina barnbarn fått nya kusiner och jag känner starkt med dem vilken oerhörd fin känsla det ger. En av mina barnbarns nyfunna kusiner är här

Från den ena vävstolen till den andra!

Efter en knäckande dag på jobbet är det så otroligt skönt att koncentrera sig på nåt skapande med händerna. I kväll så har jag knutit och vävt ytterligare på min vilda linnerya, och faktiskt så har jag vävt hälften av mattan som skall bli 1,5 meter för att passa mellan de röda sofforna.

Väl tillbaka i min veckopendlarlägenhet så blir det att sitta i soffan och väva brickband i bandvävstolen framför TV:n. Jag hoppas hinna väva banden klart så jag kan färdigställa handukarna som jag klippte ner från fjällvävstolen och göra färdiga till helgen när jag är hemma.

I min iver att få dom färdiga så väver jag varje morgon, ibland lunchrast och på kvällen, och faktiskt så tycker jag det är skönt med att börja dagen med att väva innan jag går till jobbet och även att sluta dagen med vävning innan jag kryper till sängs.

Kan man väva så behöver man aldrig ha tråkigt, tycker jag som vävande bloggmadam.

Nyfunna släktingar!

Tänk vilken gåva och överraskning när man får en ny släkting som man inte vet om. I helgen har min måg fått en nyfunnen storebror som en gåva och för några år sedan så fick jag veta att jag hade en liten brorson i Sweitz .

En helt underbar liten kille som jag så gärna skulle vilja träffa. Brian heter han och är väldigt lik min bror när han var barn.

Rapport från en frusen fjälldal!

Solen orkar fortfarande upp här i fjällparadiset, men från december till slutet på januari orkar inte solen över fjället för att lysa på stugan. Men sen kommer en helt underbar tid här, och härligast är det under april månad då vintern är som bäst. Jag känner att vi oerhört previligerade som har det här stället som vi njuter av året om.

-18 grader ute, handuksväven är nedkippt och ska hem för att färdigställas när brickbanden är vävda. Varpen till de pussande fiskarna är pådragen och trädd. Lite mer är byggt på bastun och storkok är på gång för att föda oss båda på varsitt håll under nästa vecka.

Jag ser slutet!

Jag ser slutet på väven i fjällvävstolen och inser att det kan bli en duk på slutet som kan passa till ett utebord någonstans. Det blir de sista handukarna som jag väver till bastun och nu återstår bara att väva hankarna i bandvävstolen. Och som konservativ bloggmadam så blir det brickband med pussande fiskar, som vanligt.

Under protest!

Under protest sätter jag upp en lampa som jag inte tycker är snygg, säger maken och sätter motvilligt upp lampan i ett av gästrummet i fjällparadiset. Men där har vi delade åsikter och bloggmadammen känner sig som segrare när den lilla fina lampan sitter där.

Planerna var att sätta upp den fina lampan jag köpt på tradera. Men det såg inte alls bra ut, utan den får följa med hem igen och placeras där det är lite högre i tak,

Trasmattan som ger mersmak!

Ikväll blev den färdigvävd och nerklippt. Drygt två meter lång och inte så bred blev den, och faktisk ser den bättre ut på golvet är i vävstolen. Utan att skryta så blev den bättre än jag trodde.

Nu så får jag en ofantlig längtan att väva mattor i olika valörer och känner att kanske blir det en vår utan studier där jag kan ägna hela min egna tid åt att väva. Jag har ju så många idéer för mina vävstolar och att väva ger en oerhörd avkoppling och som kreativ bloggmadam, mår jag så gott av att skapa.

Vilda mattan får vänta!

Ikväll så har jag som vanligt varit på vävstugan och haft trevligt, men inte med mitt stora vävprojekt vilda mattan, utan en trasmatta i glesrips. Varpen ca 2,5 meter blev över sedan Gullvi Hed var här och föreläste om just mattvävning.

Ikväll har det blivit vävt drygt en meter och jag är inte riktigt nöjd med de mattrasor jag hade med mig. Men kanske ser trasmattan trevligare ut på golvet än i vävstolen. Jag ska försöka väva mattan färdigt i morgon kväll, för sedan ska en jullöpare dras på just i den vävstolen.

På torsdagkväll så hoppas jag i alla fall att jag kan fortsätta på den trevliga tidsödande mattväven.

Nyskotern!

Så är man åter tillbaka på arbetsorten efter en lite omtumlad dag. Men innan jag lämnade hemmet så fick jag se och provsitta den nyinköpta snöskotern. Jag tyckte nästan att den hade ett lite insektsliknande utseende framifrån, men det är väl så dom ska se ut nu för tiden.

Jag hann provsitta bönpallen på släpvagnen, och vilken härlig komfort, ryggstöd, uppvärmd dyna och handtag. Jag ser verkligen fram emot vårvintern då vi kan glida fram över fjällvidderna på vår nyinköpta makapär.

Ett återskapat skåp!

Nu är hörskåpet grundmålat och nästa gång jag kommer hem så ska skåpet ådringsmålas. Efter detta ska skåpet kurbitsmålas och då torktiden är lång så tror jag att skåpet blir färdigt samtidigt som bastubygget i fjällparadiset.

Jag är så glad att mamma sparade dörren och jag tror att hon gläder sig i sin himmel när hon ser det återskapade skåpet i färdigt skick.

Och var tror ni skåpet hamnar? Jo naturligtvis i bastubyggnaden, om jag får bestämma.

Söndagmiddag med familjen!

Det känns så otroligt bra att ha mina nära och kära omkring mig och strax kommer dotter med familj och äter middag med oss. Röding med makens goda potatismos blir det och farsdagstårta till efterätt.

Gott, gott, gott!

Färdigfållade!

Äntligen klart. Nu är handukarna färdigfållade med hankar av brickvävda band med pussande fiskar på, som jag tycker passar bra i våtutrymmen.

Temperaturen har stigit här i höststugan och snart är det dags för räkor och vitt vin till middag.

Det är praktiskt att ta med sig arbete som måste göras på en plats där inget annat pressar på. Det är jätteroligt att väva men tråkigt att sy.

Nu är det gjort och i morgon ska jag varpa till brickbandet som ska bli hankar till fjällhandukarna som förhoppningsvis ska bli färdigvävda nästa helg när vi är i fjällparadiset.

De mellanstora handukarna blev 14 till antalet och skall användas av oss och våra gästande bastubadare i fjällparadiset.

Härligt värre!

Nu är vi äntligen här i den lilla bortglömda stugan som vi båda tycker så mycket om. Vart denna höst tagit vägen vet vi inte. Makens utlandsjobb har säkert bidragit till att vi inte hunnit vara här förrän nu. Snötäcket som ligger gör att det nog är den enda natt vi sover här. Vi eldar i öppenspis och vedspis och temperaturen stiger så sakta.

Med mig har jag symaskinen och skall fortsätta fålla bastu handukarna. Dagen var tänkt till målning men jag sparar det jobbet till morgondagen då jag hoppas få hjälp att skapa en bra arbetshöjd. Hittills har jag hunnit fålla 9 handukar, och minst lika många återstår. Men i denna fina miljö så blir allting lättare.

Färdigvävda brickband!

Japp nu är brickbanden (pusssande fiskar) färdigvävda och ska bli hankar till handukarna i sålldräll som förhoppningsvis ska färdigställas i en ljuvlig stugmiljö.

Jag hoppas innerligt att det inte kommit så mycket snö så vi kan köra ut till lilla stugan på lördag. Det blir i så fall första gången vi sover över där i år, och gissa om jag längtar dit.

Mitt nya tillfälliga hem!

Efter en stressig dag på jobbet är det så otroligt skönt att sätta sig i vävstolen och knyta in linet och trampa in några trasor emellan

Det känns nästan som om jag bor i vävstugan, då jag idag, mellan två möten insåg att jag varken skulle hinna tillbaks på jobbet eller hem för att äta lunch. Då kom jag på att i vävstugan, som ligger centralt kunde jag inta min matlåda. Och när jag ändå skulle tillbringa kvällen med att fortsätta på min linnerya så kunde jag inta min middag där ochså.

Så i morgon ska jag ta med mig middagen dit och fortsätta väva. Hittills har jag knutit och vävt ca 30 cm av de 150 cm som planeras. Mattan ska få sin plats i bastuns relaxdel under bordet och mellan de 2 röda skinsofforna som är 150 cm långa.

En av sofforna har jag här och jag kan föreställa mig den lurviga linneryan framför soffan där vi kan sätta våra nybastade fötter och sitta inkrupen i var sin kaninfilt framför kaminen i relaxdelen.

Visst är det tillåtet att drömma och planera om den roliga tid som kommer när vårt bastuprojekt är färdigt.

Burr, burr ,burr!

Burr va kallt det känns när man inte är van vid kylan. -14 grader ute och utkylt både i vävstugan och i min veckopendlarlägenhet. Några centimeter till har jag vävt på min vilda linnerya och här försöker jag pinna på och väva färdigt brickbanden med de pussande fiskarna som ska bli hankar till handukarna jag vävde tidigare i höst.

Jag har ljuvliga planer för helgen då vi planerar att åka till vår lilla stuga vid Skulesjön. Då trattkantarellerna antagligen är översnöade så får det bli inneaktiviteter i stället. Min plan är att jag ska ta med symaskinen och fålla handukarna i spraket från elden i vedspisen och öppna spisen och med en en vacker utsikt över sjön, som såg ut så här när vi sist var där.

Tänk att eld och vatten är så gynnsamt för själen.

En vild matta!

Den ser vild ut och visst ska du klippa till den lite jämnare, var kommentaren jag fick på vävstugan ikväll. Vild och vacker tycker jag själv, så inte har jag några planer att frisera till den inte.

Nu ska alla linrester tas tillvara och knytas in i min vilda linnerya. Det tar jättlång tid att knyta och väva, men klar ska den bli och jag skall gå dit och knyta och väva mest varje kväll tills den blir färdig. och blir det kris så kanske jag tar en semesterdag om det blir lite lugnare på jobbet och spenderar en dag i vävstolen.

Blir det så att maken jobbar utomlands över en helg så tror jag att jag stannar här på jobborten och ägnar mig åt min linnerya.

Den här lilla snutten har jag suttit med i två kvällar, så tid lär det ta.

Jobbort!

Japp nu är man åter på plats i min lilla veckopendlarlägenhet efter att ha rattat Volvon de 25 milen från hemmet. Men fy vilket väglag, I Västernorrland verkar plogbilarna vara insnöade och i Västerbotten så verkar det vara total avsaknad av sandbilar för att minska det isiga väglaget.

Jag tackar vår herre och maken för fyrhjulsdriften. Jag tycker själv att jag är en ganska dålig chaufför då jag kör bil alltför sällan, och då känns det bra att köra en bra bil. Maken, den stackarn får köra 745:an. Men då han är hemma endast en dag nästa vecka så är det nog inte så synd om honom.

God natt alla nära och kära önskar en trött bloggmadam.

Lamp uppackning!

Nu har vi packat upp lampan jag köpte på tradera. Den var större än vad jag trodde och därför så blir inte lampans slutgiltiga plats i bastubyggnaden, nej den ska istället placeras i ett av gästrummen i fjällstugan. Jag tror att den blir jättefin till de hemvävda gardinerna och kornischen som ska sättas upp.

Som jag tidigare nämnt så är jag oerhört förtjust i gamla fina möbler och saker och skulle därför inte vilja ha någon modern stil i varken hemmet eller i någon av stugorna.

Välkommen in Utsama Bin Laden!

Nu när det är höst, så kommer katten Utsama Bin Laden allt oftare in, först bara för en snabbmåltid för att senare vara inne alltmer hos oss.

I kväll är den första sociala kvällen då katten sökt sig till makens famn. och då säger vi som gillar kissemissen.

Välkommen in Utsama Bin Laden!

Tentamen fy fy!

Huvaligen! nu har jag gjort min tentamen i projektledning och jag må säga att den var tuff, och blir förvånad om jag inte måste göra om den. Om en vecka får jag svaret.

Men som alltid så frågar jag mig själv vad detta självplågeri beror på, då jag som halvgammal student borde ge mig nån gång. Jag som har så otroligt mycket annat roligt runt om mig som jag kan sätta händerna i.

Jag undrar om jag är ensam som håller på så här?

En dag i Göteborg!

Nu har första dagen av vår vistelse i Göteborg förflutit. Dagen började med en härlig frukost, sedan taxi till Salgrenska där sonen genomgått ett späckat program av undersökningar. Efter detta vila på våra hotellrum för att sedan hitta en bra restaurang där vi kunnat inmundera vår middag.

Det blev på restaurang Crosskitchen på Linnegatan där vi åt olika rätten som File Oskar, Lammkotletter och Spagetti bolognese. Klart godkänt var det och nu blir det bara en att krypa till sängs i den här tråkiga bädden i min ensamhet.

Det jag kan konstatera är att nästan hälften av alla taxi-chaufförer försöker lura oss när dom hör att vi är norrlänningar. Men ack vad dom bedrar sig, då vi är här för artonde året i rad och numera vet vägen och tid att köra till Salgrenska sjukhuset och många andra ställen här i Göteborg.

Äntligen framme!

Äntligen, efter en del flygförseningar, är vi framme och incheckade på hotell panorama. Här uppe på sjätte våningen så blir det en fin utsikt över Göteborg. Lite suddigt på bild, men vackert ändå, och med en känsla av grus i ögonen så känns det helt rätt att krypa till kojs.

I morgon väntar en hotellfrukost av bästa slag och då blir det lätt att kliva upp i morgononens tida stund.

God natt alla nära och kära

I väntan på huvudpersonen!

Japp nu sitter man här på det urtråkiga arlanda och väntar på sonen och Peter. Jag ska erkänna att jag varit jättenervös att sonen skulle hitta på något för att slippa fara till sin årliga kontroll efter sin hjärt och njurtransplantation. Jag ringde honom den sista kvarten som jag var på jobbet och då ringde jag och väckte honom.

Nu har jag pratat med Peter som sa att dom var på flygplatsen i Gideå efter en del taxistrul och väntade på att fara. Klockan 19:30 ska dom landa och sedan får vi kanske i oss en sen middag innan vi åker vidare till Göteborg.

Så det är bara att sitta och vänta på det resterande sällskapet.

Pussande fiskar till bastuhandukar!

Pussande fiskar är namnet på det brickvävda bandet som ska bli hankar på de mellanstora bastuhandukarna i sålldräll som nu ligger ofållade i syrummet hemmavid och väntar på att färdigställas. Det är bra att ha något för händerna om jag någon gång tar mig tid att se på TV.

Ikväll har jag varit på vävstugan och påbörjat ett nytt spännande vävprojekt. Det är en linnerya som verkar ta evigheter att göra. Bland min avlidne väninnas garner fanns en kasse lin som verkar ha kommit från industrin. Det är detta lin som jag klipper i lagoma längder och knyter in i väven mellan inslagen. Det lilla jag gjort ikväll blir bra, tycker jag själv och kommer säkert som en bloggbild när jag kommit en bit längre på mattan.

Ett biobesök har det blivit när jag tillsammans med mina kollegor såg filmen "I rymden finns inga känslor". Se den om ni har tillfälle.

I morgon bär det iväg till Göteborg för sonens 18-års kontroll efter hans hjärtbyte. Då är det även 5 år sedan han fick sin nya njure. Jag har tur att få resa härifrån Vilhelmina och hinner då göra min arbetsdag innan flygtaxin kommer. På Arlanda kommer jag senare att möta sonen och assistenten som flyger från Örnsköldsvik. Middag på Arlanda lär det bli innan vi åker vidare till Göteborg sent på kvällen.

Sedan på lördag ska jag göra den gruvliga tentamen i projektledning, och gissa om jag ska fira när den är över. Jag tror då att vi på lördags eftermiddagen åker till lilla stugan vid Skulesjön där vi inte varit något hittills i år.

En önskan är även att maken införskaffat väggpanelen så jag kan börja med målningen. Min egenblandade oljefärg kräver lång torktid jämfört med traditionell industritillverkad färg och därför är det bra om bräderna får stå på tork tills nästa fjällresa.

Nu återstår bara att väva några pussande fiskar innan det är dags att krypa ner mellan lakanen.

God natt alla nära och kära!

Färdigväv filt och snöskoterinköp!

I kväll har jag varit på vävstugan och vävt färdig filten i kaningarn, Nu hoppas jag på att få väva en filt till innan jag slutar här vid årsskiftet, men vi får se hur många filtar varpen räcker till.

Och vet ni vad! Det blev ett snöskoterköp idag. En touringskoter med fyrtaktsmotor, visserligen var det fjolårsmodellen, men då blev priset därefter, och en skoter blir gammal den också.

Det ska bli spännande att prova nyinvesteringen som har uppvärmd dyna och handtag. Så nu är det slut på utkylda rumpor. Åren går fort och jag hoppas vi kan använda denna lika länge som den vi köpte för 15 år sedan, i så fall blir den här den sista vi köper?

Det är bara en sak jag funderar på om det inte blir för trångt i garaget med 2 skotrar och 2 pulkor, så kanske det blir att tänka på en eventuell utbyggnad.

Hur som helst ska det bli ljuvligt att susa fram över fjällvidderna på den här makapären.