Pussande fiskar är namnet på det brickvävda bandet som ska bli hankar på de mellanstora bastuhandukarna i sålldräll som nu ligger ofållade i syrummet hemmavid och väntar på att färdigställas. Det är bra att ha något för händerna om jag någon gång tar mig tid att se på TV. Ikväll har jag varit på vävstugan och påbörjat ett nytt spännande vävprojekt. Det är en linnerya som verkar ta evigheter att göra. Bland min avlidne väninnas garner fanns en kasse lin som verkar ha kommit från industrin. Det är detta lin som jag klipper i lagoma längder och knyter in i väven mellan inslagen. Det lilla jag gjort ikväll blir bra, tycker jag själv och kommer säkert som en bloggbild när jag kommit en bit längre på mattan. Ett biobesök har det blivit när jag tillsammans med mina kollegor såg filmen "I rymden finns inga känslor". Se den om ni har tillfälle.
I morgon bär det iväg till Göteborg för sonens 18-års kontroll efter hans hjärtbyte. Då är det även 5 år sedan han fick sin nya njure. Jag har tur att få resa härifrån Vilhelmina och hinner då göra min arbetsdag innan flygtaxin kommer. På Arlanda kommer jag senare att möta sonen och assistenten som flyger från Örnsköldsvik. Middag på Arlanda lär det bli innan vi åker vidare till Göteborg sent på kvällen. Sedan på lördag ska jag göra den gruvliga tentamen i projektledning, och gissa om jag ska fira när den är över. Jag tror då att vi på lördags eftermiddagen åker till lilla stugan vid Skulesjön där vi inte varit något hittills i år. En önskan är även att maken införskaffat väggpanelen så jag kan börja med målningen. Min egenblandade oljefärg kräver lång torktid jämfört med traditionell industritillverkad färg och därför är det bra om bräderna får stå på tork tills nästa fjällresa. Nu återstår bara att väva några pussande fiskar innan det är dags att krypa ner mellan lakanen.
God natt alla nära och kära!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar