Jag sitter i källaren denna snöiga dag och dunkar på i mattväven där jag väver "Kransmatta från tiden" ur boken "Älskade trasmattor, att väva som förr". Jag har haft tur och fått mattrasor från olika människor och jag tänker på hur olika människor klipper och rullar upp sina trasor. Ett exempel är det här, så fint upprullat på ett nystan.
Människan bakom nystanet måste ha varit en ordningsam strukturerad väverska. Jag själv som har lite förvaringshysteri och rullar mina nystan så här så att dom går att stapla på varandra.
Sedan har jag nystan där väverskan vägt nystanen och satt fast små lappar med nystanets vikt och datum, och detta borde vara någon av ett kontrollfreek som jag själv har en liten släng av. Och så har jag nystan som är slarvigt klippta trasor med massor av hörn på, och även dom trasorna slår jag in i väven för jag tycker att det är lite charmigt och visar på tillvaratagande och sparsamhet. Sedan så är det underbart att sitta och fantisera hur de olika väverskorna var även om de flesta nog gått ur tiden, men om jag fick välja att träffa någon av dom så skulle jag nog föredra den slarviga och sparsamma damen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar